Hoppa till innehåll

Om väderstationen

Väderstationen drivs av en Davis Vantage Pro 2 som uppdaterar sig var 3:e sekund. Denna information samlas ihop i två databaser med hjälp av Weather Display, som sedan skickar information och uppdaterar olika delar av väderinnehållet mellan 1 till 10 minuter. Stationen består av diverse mätinstrument placerade på lite olika ställen för att erhålla så optimala mätvärden som möjligt. Sedan augusti 2012 sitter vindmätaren i Hi3Gs mobilmast ca 18m ovan mark.

SAKNAS: fler väderkameror, tid, andra sensorer - Sponsorer?

Bidrag och Stöd

Väderstationen

Att hålla igång webbsidor och underhålla väderstationen tar sin lilla tid. Förutom tiden finns en hel del kostnader att också ta hänsyn till. Vi tar därför tacksamt mer än gärna emot bidrag för att hålla igång dessa sidor och sköta servicen på väderstationen med dess tillbehör. Kontakta oss gärna för diskussion. Annars är det enklaste sättet att bidra genom att skicka en donation:

Om hemsidan

För att skapa dessa sidorna har jag använt mig av flera duktiga och initierade personers kunskap som grund för den mesta funktionaliteten och utseende. Nedan listar jag några av de personer som utvecklat delar av de hjälpmedel som används.

Andra sidor som denna station levererar data till

SMHI PurplrAir.com  wu
Nordic weather network wu

temperatur.nu
wu
Citizen Weather Observer Program temperatur.nu  AWEKAS.at
WeatherLink.com  WOW Met Office (Weather Obervations Website)  Windfinder.com
WeatherCloud.net  Blitzortung.org   
wetterstationen-online.de 

 
VÄDER KURIOSA - LAVINER

Laviner förekommer varje vinter i varierad omfattning beroende på väder och snöförhållanden. I snitt inträffar en dödsolycka i Sverige per år, fem i Norge och ett 100-tal i Alperna och den typ som orsakar flest olyckor är så kallade flaklaviner.

Flaklaviner - Uppstår genom att snötäcket brister längs en brottkant som kan vara allt mellan någon decimeter till flera meter hög. Ett stort flak av snö brakar sedan med enorm kraft nedför sluttningen upp till 200 km/h, ovanpå ett så kallat glidlager djupare ner i snön.
Lössnölaviner - Utlöses på branta sluttningar vid kraftigt snöfall. Denna typ av laviner vidgas vid rörelsen neråt och växer till en päronformad kägla. Vanligen är det inte lika stora snömängder som i flaklaviner.
Slasklaviner - Kan förekomma i bäckfåror under våren. Ett ökat flöde av smältvatten kan sätta snön i rörelse och dra med stenar, grus och ris.
(Källa: SMHI)