GFS Prognoser
Denna sida visar olika GFS kartor (Global Forecast System). Dessa prognoser genereras 3-4 gånger per dag när väderdatan finns tillgänglig. Notera att tidsangivelsen är i UTC tid vilket innebär att vi får lägga på 1 timme under vinterhalvåret, respektive 2 timmar då sommartid råder. Massor av nya prognoskartor finns tillgängliga här.













































Notera: Det kan förekomma avvikelser mellan dessa beräknade prognoskartor och verkligt väder.
VÄDER KURIOSA - LAVINER
Laviner förekommer varje vinter i varierad omfattning beroende på väder och snöförhållanden. I snitt inträffar en dödsolycka i Sverige per år, fem i Norge och ett 100-tal i Alperna och den typ som orsakar flest olyckor är så kallade flaklaviner.
Flaklaviner - Uppstår genom att snötäcket brister längs en brottkant som kan vara allt mellan någon decimeter till flera meter hög. Ett stort flak av snö brakar sedan med enorm kraft nedför sluttningen upp till 200 km/h, ovanpå ett så kallat glidlager djupare ner i snön.
Lössnölaviner - Utlöses på branta sluttningar vid kraftigt snöfall. Denna typ av laviner vidgas vid rörelsen neråt och växer till en päronformad kägla. Vanligen är det inte lika stora snömängder som i flaklaviner.
Slasklaviner - Kan förekomma i bäckfåror under våren. Ett ökat flöde av smältvatten kan sätta snön i rörelse och dra med stenar, grus och ris.
(Källa: SMHI)
Laviner förekommer varje vinter i varierad omfattning beroende på väder och snöförhållanden. I snitt inträffar en dödsolycka i Sverige per år, fem i Norge och ett 100-tal i Alperna och den typ som orsakar flest olyckor är så kallade flaklaviner.
Flaklaviner - Uppstår genom att snötäcket brister längs en brottkant som kan vara allt mellan någon decimeter till flera meter hög. Ett stort flak av snö brakar sedan med enorm kraft nedför sluttningen upp till 200 km/h, ovanpå ett så kallat glidlager djupare ner i snön.
Lössnölaviner - Utlöses på branta sluttningar vid kraftigt snöfall. Denna typ av laviner vidgas vid rörelsen neråt och växer till en päronformad kägla. Vanligen är det inte lika stora snömängder som i flaklaviner.
Slasklaviner - Kan förekomma i bäckfåror under våren. Ett ökat flöde av smältvatten kan sätta snön i rörelse och dra med stenar, grus och ris.
(Källa: SMHI)