Hoppa till innehåll

Årlig nederbördssammanfattning ( mm)

Observera att väderdata registreras efter midnatt varje dag. Övriga sammanfattningar: TEMP   WIND

Regndata (Nederbörd)
DateJanFebMarAprMayJunJulAugSepOctNovDecYear
201458.8 79.0 22.8 44.6 64.4 81.6 64.6 106.0 ----521.8
201334.1 8.2 1.2 33.6 67.8 114.6 49.4 60.6 69.0 95.6 75.4 119.6 729.1
201280.6 28.0 6.4 73.2 49.8 106.8 137.0 103.4 121.0 114.4 87.2 55.5 963.3
201144.0 44.2 16.4 24.4 55.4 75.6 143.0 119.4 107.8 91.4 23.0 135.0 879.6
201010.0 22.2 39.0 21.2 43.0 45.0 129.2 172.8 42.8 93.8 71.0 22.4 712.4
200942.4 10.8 38.0 19.0 67.0 60.8 131.4 73.2 51.4 89.6 114.4 37.6 735.6
2008--24.2 24.2 18.8 80.6 56.2 154.2 59.2 129.4 87.2 39.4 673.4
Avg45.0 32.1 21.1 34.3 52.3 80.7 101.5 112.8 75.2 102.4 76.4 68.2 802.1
 
Färg
kod
< 10 mm10 - 20 mm 20 - 30 mm30 - 40 mm40 - 50 mm50 - 60 mm60 - 70 mm70 - 80 mm80 - 90 mm90 - 100 mm100 - 110 mm110 - 120 mm120 > mm
Kursivt värde betyder att månadens/årets siffra är ofullständig.

Script developed by Murry Conarroe of Wildwood Weather.

VÄDER KURIOSA - LAVINER

Laviner förekommer varje vinter i varierad omfattning beroende på väder och snöförhållanden. I snitt inträffar en dödsolycka i Sverige per år, fem i Norge och ett 100-tal i Alperna och den typ som orsakar flest olyckor är så kallade flaklaviner.

Flaklaviner - Uppstår genom att snötäcket brister längs en brottkant som kan vara allt mellan någon decimeter till flera meter hög. Ett stort flak av snö brakar sedan med enorm kraft nedför sluttningen upp till 200 km/h, ovanpå ett så kallat glidlager djupare ner i snön.
Lössnölaviner - Utlöses på branta sluttningar vid kraftigt snöfall. Denna typ av laviner vidgas vid rörelsen neråt och växer till en päronformad kägla. Vanligen är det inte lika stora snömängder som i flaklaviner.
Slasklaviner - Kan förekomma i bäckfåror under våren. Ett ökat flöde av smältvatten kan sätta snön i rörelse och dra med stenar, grus och ris.
(Källa: SMHI)